Beskriven av Lars Bj\u00f6rkroth<\/p>\n
Sommaren 1951 bes\u00f6kte jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00d6land. Anledningen var en tillf\u00e4llig sommaranst\u00e4llning p\u00e5 Foa 3. Vi hade tillg\u00e5ng till en jeep och den gav oss rika tillf\u00e4llen att unders\u00f6ka \u00d6land. L\u00e5ngalvet passerade jag m\u00e5nga g\u00e5nger och med ett 4 \u00e5r gammalt flygcertifikat ins\u00e5g jag redan f\u00f6rsta g\u00e5ngen att detta var platsen f\u00f6r ett flygf\u00e4lt. Inga st\u00f6rre ingripanden i naturen beh\u00f6vde g\u00f6ras. Varje s\u00f6ndag \u00e5t vi middag p\u00e5 Grankullaviks pensionat d\u00e4r jag kom i kontakt med Harald Ericksson. Vi pratade en hel del om vilka m\u00f6jligheter ett flygf\u00e4lt skulle erbjuda och Harald t\u00e4nde direkt p\u00e5 id\u00e9n och kunde inte sl\u00e4ppa den. Han tog kontakt med de tre mark\u00e4garna och kunde f\u00e5 till st\u00e5nd ett kontrakt.<\/p>\n
D\u00e4refter b\u00f6rjade det egentliga arbetet p\u00e5 L\u00e5ngarvet. L\u00f6st material i form av sten och g\u00e4rdesg\u00e5rdar undanskaffades. Till sist \u00e5terstod endast en stenmur tv\u00e4rs f\u00e4ltet, dock med en \u00f6ppning p\u00e5 c:a 50 m. En stor del av arbetskraften var frivilliga pensionatsg\u00e4ster, som plockade sten i hinkar. Fri tillg\u00e5ng p\u00e5 dryck ingick eftersom Harald hade placerat en kagge svagdricka inom r\u00e4ckh\u00e5ll. Br\u00f6derna Helge och Hemy Rydberg st\u00e4llde upp med traktorsl\u00e4de.<\/p>\n
Premi\u00e4rlandningen skedde den 30 augusti 1957 d\u00e5 jag tillsammans med \u00c5ke Johansson fr\u00e5n Norrk\u00f6pings Automobil & Flygklubb satte ner den gamla SK 12:an SE-BYW p\u00e5 det smala str\u00e5ket. P\u00e5 f\u00e4ltet v\u00e4ntade en mottagningskommitt\u00e9 med bl.a. en gl\u00e4djestr\u00e5lande Harald samt j\u00e4gm\u00e4stare P-G Arne fr\u00e5n \u00d6lands revir och Stig Johansson p\u00e5 posten, som skrev om h\u00e4ndelsen i \u00d6landsbladet. Efter en stund gjorde jag den f\u00f6rsta starten fr\u00e5n f\u00e4ltet och ansatte landing nummer tv\u00e5. Det var en h\u00e4rlig k\u00e4nsla trots att \u00f6ppningen i den kvarvarande stenmuren s\u00e5g ovanligt smal ut uppifr\u00e5n. \u00d6land hade f\u00e5tt sitt f\u00f6rsta (?) flygf\u00e4lt.<\/p>\n
Det skrevs en hel del i pressen om f\u00e4ltet. Det var inte bara i \u00d6landsbladet och Barometern utan \u00e4ven Teknikens V\u00e4rld (nr 1;1958) hade en artikel om Harald Ericksson och hans pensionat. Den hade till rubrik “\u00d6land f\u00f6rst med aerotell”. \u00c4ven undertecknad skrev d\u00e4rom i Flygrevyn (nr 11;1957) under rubriken “Landning p\u00e5 allvar”.<\/p>\n
Harald inledde ett samarbete med Aero Nord och den f\u00f6rsta taxiflygningen till \u00d6landa fr\u00e5n Bromma skedde den 13 juni 1960. Ombord p\u00e5 flygplanet, en Aero Commander, befann sig flygkapten Hans Thelin och direkt\u00f6ren i Aero Nord Per Holmstr\u00f6m. De ville g\u00f6ra en provlandning med den tv\u00e5motoriga maskinen inf\u00f6r midsommarhelgens best\u00e4llda taxiflygningar (se SvD den 14 juni 1960), och uttryckte sin tillfredsst\u00e4llelse med f\u00e4ltet.<\/p>\n
Redan samma sommar anordnade Kalmar Flygklubb en flygdag, som h\u00f6lls i h\u00e4llande regn med n\u00e4rvaro av d\u00e5varande kronprins Carl Gustaf. Ett stort antal flygplan deltog. Under s\u00e5 gott som varje sommar har det bedrivits rundflyg och fotoflyg, vid ett tillf\u00e4lle med en KZIII L\u00e4rkan, som t.o.m. landade tv\u00e4rs banan. \u00c5r 1962 h\u00f6lls en flygfest med tivoli p\u00e5 f\u00e4ltet och 1969 hade EAA ett Fly-Inn med c:a 35 deltagande flygplan. Olle \u00c5hnstrand deltog med sin SK 16 och jag sj\u00e4lv med en Cessna 182. Steve Wittman fr\u00e5n USA f\u00f6rgyllde tillvaron med en vertitabel \u201dbusflygning” p\u00e5 absolut l\u00e4gsta h\u00f6jd bland enarna med en Lillcub. En f\u00f6rn\u00e4mlig middag med lax och g\u00e5s p\u00e5 Pensionat Grankullavik avslutade flygfesten.<\/p>\n
Roy Idensj\u00f6 med sommarbostad i Byxelkrok, numera D\u00e4ckroy i F\u00e4rjestaden, hade sin MFI-9 SE-EFD, parkerad p\u00e5 f\u00e4ltet under sommaren 1971. Jag hade d\u00e5 tillf\u00e4lle att g\u00f6ra c:a 50 flygningar med densamma, bl.a. tillsammans med kommunstyrelsens ordf\u00f6rande Roland Larsson, som d\u00e4refter klubbade det viktiga permanentningsbeslutet. Det var det sista \u00e5ret innan det blev storkommun. Hade detta beslut ej fattats skulle med stor sannolikhet f\u00e4ltet f\u00f6rblivit i ursprungligt skick.<\/p>\n
Vad h\u00e4nde sen?
\nff Per-Olof Boman<\/p>\n
I samband med att flygf\u00e4ltet blev asfalterat \u00f6verl\u00e4t Harald Eriksson arrendekontrakten med mark\u00e4garna till den nya storkommunen Borgholms kommun, som nu intr\u00e4dde som huvudman f\u00f6r \u00d6landa. \u00d6landspiloterna Birger Brunberg (Byxelkrok) och Kjell Nyhl\u00e9n (D\u00f6devi) var tv\u00e5 p\u00e5 norra \u00d6land som gladdes \u00e5t det “nya” flygf\u00e4ltet. Birger Brunberg s\u00e5g under 70-talet stora m\u00f6jligheter f\u00f6r norra \u00d6land n\u00e4r man nu f\u00e5tt en godk\u00e4nd trafikflygplats. Trots mycket arbete och pengar blev det ingen riktig fart p\u00e5 flyget, varf\u00f6r Birger tog sitt flygplan och s\u00f6kte andra “jaktmarker”. Per-Olof Boman bedrev rundflyg p\u00e5 \u00d6landa 1974-1976. D\u00e4refter tog Kjell Nyl\u00e9n vid och genom samarbetet med Swift Air i Stockholm, s\u00e5g han till att rund- och taxiflyget fungerade under tidigt 80-tal.<\/p>\n
L\u00f6nsamheten var dock besv\u00e4rande l\u00e5g f\u00f6r samtliga flygf\u00f6retag, varf\u00f6r \u00d6landa \u00f6vergavs.<\/p>\n
Kommunen hade nu endast utgifter f\u00f6r f\u00e4ltet och man talade allm\u00e4nt om en nedl\u00e4ggning, men som ett t\u00e4nkbart altenativ kunde man \u00f6verl\u00e5ta f\u00e4ltet till en ideell f\u00f6rening. \u00d6landa Flyg- och Motors\u00e4llskap bildades och \u00e5tog sig det tunga ansvaret att f\u00f6rvalta \u00d6landa. Flyg och motordagar skulle hj\u00e4lpa klubben att finansiera underh\u00e5ll och planerad utbyggnad av \u00d6landa. Trots att tre (3) \u00e5rliga flygdagar arrangerades av klubben blev det aldrig n\u00e5got \u00f6verskott.<\/p>\n
S\u00e4llskapet bildades 1992 med syfte att fr\u00e4mja flyg och motorsport och annan d\u00e4rmed f\u00f6renlig verksamhet. \u00d6FM fokuserar idag p\u00e5 att f\u00e5 ut kunskapen om \u00d6landa till s\u00e5 m\u00e5nga privatflygare som m\u00f6jligt och d\u00e4rmed f\u00e5 upp antalet landningar och bes\u00f6k till \u00d6land. Antalet medlemmar i s\u00e4llskapet beh\u00f6ver bli fler och mer aktiva.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Beskriven av Lars Bj\u00f6rkroth Sommaren 1951 bes\u00f6kte jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00d6land. Anledningen var en tillf\u00e4llig sommaranst\u00e4llning p\u00e5 Foa 3. Vi hade tillg\u00e5ng till en jeep och den gav oss rika tillf\u00e4llen att unders\u00f6ka \u00d6land. L\u00e5ngalvet passerade jag m\u00e5nga g\u00e5nger och med ett 4 \u00e5r gammalt flygcertifikat ins\u00e5g jag redan f\u00f6rsta g\u00e5ngen att detta var … <\/p>\n